måndag 18 februari 2013

Downshifting och prioriteringar!

För ungefär tre år sedan kom jag och Rickard på att vi ville bo i hus. Vi hade då ett barn, Jack. Han var ca tre månader när vi hittade ett hus som matchade våra kriterier i Huddinge strax utanför Stockholm.
Vi flyttade dit och för varje dag som gick trivdes vi bättre och bättre. När vi sen fick vårt andra barn, Valdemar så visste vi att detta hus skulle vara för litet så småningom.

Huddinge, vårt lilla hus på "landet - mitt i staden". 

Köket i Huddinge - en av många saker som saknas...

Att hitta ett större hus i Stockholm  var nästintill omöjligt med vår budget så vi började överväga att flytta till en mindre stad. Valet föll naturligt på Skåne då min familj bor i Skåne och jag har vuxit upp där. Men Skåne är stort - vilken stad/by skulle vi välja?
Någonstans i vår livsplanering fick Rickard ett jobberbjudande i Malmö och då var biffen klar, vi skulle bli Skåningar!
Vi for fram och tillbaka mellan Stockholm och diverse ställen i Skåne i jakten på ett hus som vi ville ha.
Utgångspunkten var Malmö och vi satte ett maxavstånd på x antal mil och inom den radien letade vi som tokar. Vi trodde att vi hade hittat Huset med stort H i Revingeby men på en av visningarna föll jag i trappan (som var sjukt brant och vi hade varit lite oroliga för den) så "Gud" sa i princip till oss att inte köpa det huset.
Efter många om och men hittade vi ett hus strax utanför Ystad som var helt fantastiskt! Jag kan fortfarande dagdrömma om att inreda och renovera det. Vi bestämde oss för att slå till! Vi la ett bud långt över utgångspris för att försäkra oss om att vi skulle få det. Vi fick kontrakt och skulle precis till att skriva under när det visade sig att hela kontraktet var fullt av fel. Dem försökte lura oss på halva tomten! Vi rev kontrakten fort som tusan samtidigt som svetten rann för våra pannor!
Var skulle vi bo?! Tiden och orken började bli knapp och vi var inte så sugna på att börja om.
Så vi tog alla andrahandsval och hus som vi inte hade tittat på än och gjorde vars en lista på våra tio favoriter, oberoende av varann. När vi jämförde våra listor var det högsta gemensamma huset det huset vi nu bor i! In Billinge!


Vi for ner en sista gång och bestämde oss ganska snabbt - här ville vi bo! 


Efter ett par månader hade vi sålt Huddinge-huset och flyttat ner till Billinge. Billinge ligger i Eslövs komun, och under hela tiden vi letade hade jag sagt att jag kunde bo var som helst förutom Eslöv! Det var helt uteslutet! Tji fick vi! Eslöv är jättefint! En dag ska jag reclaimea Eslöv! 

I ett hav av kartonger i nya huset. 

Den viktigaste anledningen till att vi valde att flytta var att vi ville ha mer tid för barnen och fokusera på oss som familj, inte att jobba. Om vi hade bott kvar i Huddinge hade både jag och Rickard jobbat heltid från att Valdemar var ett år och både Jack och Valdemar hade fått gå på förskola från tidig morgon till sen eftermiddag. Och då hade vi fått in tillräckligt med pengar för att betala huset och räkningar men inte så mycket utrymme till något annat. 
Nu är vi hemma allihop istället! Rickard är föräldraledig och jag kan starta mitt drömprojekt. Om allt går som planerat kan Rickard utbilda sig till det han vill bli, jag kan jobba med det jag vill och barnen behöver inte gå på förskola förrän vi vill att dem ska gå, och då kan dem gå några timmar om dagen. 

Här finns barnens Morfar som kan ta med dem på cykeltur!

Våra grannar - idylliskt. 

Men - det finns inget gott som inte för med sig något ont. I Stockholm har jag och Rickard hela vår umgängeskrets, Rickard har sin familj och det är Stockholm som både jag och Rickard kallar vårt hemma rent stadsmässigt. Man vet var man ska gå och hur allt fungerar. Skåne är som ett annat land och det är inte allt som är så bra. När vi är i Stockholm på besök får jag otrolig ångest och förstår inte hur vi kunde välja som vi gjorde. Men det brukar snabbt gå över när man tänker förnuftigt och lägger ihop plusen och minusen.

Så mitt råd till alla - alltid - är att fokusera på det som är viktigt i livet och sträva efter att det prioriteras i första hand - alltid! 

Nu ska jag gå ner och ge mina barn och min fina sambo en puss, för den lyxen har jag och det är värt alla inte få alla fik, alla affärer, närheten till sina vänner, storstad och puls!
  


     

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar